Mot fjärran

I fjärran
Så långt bort att ögon inte ser, röster inte hörs.
En känsla av vitaste vitt.

Här
Så nära att hjärtslag känns som dovaste bas
Så tyst att andning blir till ett störande avgrundsvrål
Så svart som mörkaste svarta.
Ytterligheter i ytterligheternas val
Stanna och gå sönder

Lämna och trasas i bitar
Ett ovalbart val
Ohörbart skriket är
Vanmakt, längtan bort
Mot fjärran

Publicerad av Dikterochsant

En man som leker med ord. Ord som kommer från mitt inre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: