Ondskan knacka på

Stormvindar piskadelivslusten föll till markenFärgprakten blandades,Solkades och försvann Regnpiskets smatter mot rutanMörkrets tunga filtNärde ångest och depressionerHos både människa och vilt. Hoppet hade stannatKärleken var slut.Lusten var ett minne blottoch livets färg var grått Då kom döden fram till dörrenOch lät ondskan knacka påDet är dags att lämna livetta hin håles hand och gå.

En dag tog det stopp

han sökte efter bekräftelsenmen föll för frestelsensom visade vägen mot fullkomlighetEn resa mot dödmed droger som bjödpå ett liv i brist på värdighet.Han snorta kokainetvaskade vinetbehandlade folk som luftAtt tro man har vingardå man med stålarna svingarvar faktiskt allt annat än tufft.En dag tog det stopphjärtat gjorde ett hoppoch tvingade honom att falla.Han borde haFortsätt läsa ”En dag tog det stopp”

men välj inte att gå i din skönhet

älska mig utan rädslabehöv mig, åtrå migbefria mig från längtanmen välj inte att gå i din skönhetta min hand.led mig in i lustarnakyss mig, känn på migvar den eld som brinner i migmen bli inte kvävd av min kärlekjag tar emot dig om du faller.du tar emot mig om jag fallermen välj inte att gåFortsätt läsa ”men välj inte att gå i din skönhet”