Ondskan knacka på

Stormvindar piskade
livslusten föll till marken
Färgprakten blandades,
Solkades och försvann

Regnpiskets smatter mot rutan
Mörkrets tunga filt
Närde ångest och depressioner
Hos både människa och vilt.

Hoppet hade stannat
Kärleken var slut.
Lusten var ett minne blott
och livets färg var grått

Då kom döden fram till dörren
Och lät ondskan knacka på
Det är dags att lämna livet
ta hin håles hand och gå.

Kyssen

En kyss med smak av honung sött
Gavs till kvinnan klädd i rött.
Kyssens tyngd som tegelsten
Fick syre från varenda ven

Oavsett vem kvinnan var
den kyssen skulle stanna kvar
I kroppen där det hjärta fanns
Som via kyssen vanns.

Den kyssen skulle målet nå
Om kvinnan inte valt att gå
Han vågade och vann en stund
Men kyssen var ej sund

Hon hade inte tanken där
men släppte tid och rum
Men plötsligt blev hon väldigt tvär
Och konstigt nog helt stum

Tiden gick och han försvann
och glömde kyssens glöd.
Men minns idag han kyssen vann
fast känslan den var död.

En dag tog det stopp

han sökte efter bekräftelsen
men föll för frestelsen
som visade vägen mot fullkomlighet
En resa mot död
med droger som bjöd
på ett liv i brist på värdighet.
Han snorta kokainet
vaskade vinet
behandlade folk som luft

Att tro man har vingar
då man med stålarna svingar
var faktiskt allt annat än tufft.
En dag tog det stopp
hjärtat gjorde ett hopp
och tvingade honom att falla.
Han borde ha dött
legat där och förblött
Det hade vart bäst för alla.

men välj inte att gå i din skönhet

älska mig utan rädsla
behöv mig, åtrå mig
befria mig från längtan
men välj inte att gå i din skönhet

ta min hand.
led mig in i lustarna
kyss mig, känn på mig
var den eld som brinner i mig
men bli inte kvävd av min kärlek
jag tar emot dig om du faller.
du tar emot mig om jag faller
men välj inte att gå i din skönhet
din blick. din beröring, din röst
är allt jag behöver.
för att passionen skall brinna.