Minns hur det var när kudden bredvid vilade ett ansikte i sin famn.
Kommer ihåg doften av ditt hår, värmen från din kropp. Det var som igår.
Dina ögon, ditt leende när du vaknar, dina armar om mig, dina belåtna suckar.
Din röst, så mild och alltid en tröst.
Din hand som försiktigt smekte mitt bröst.
Jag vänder mig om, alla minnen försvinner.
Kanske var det en dröm om en underbar framtid.

Smeksam närhet,
Viljor delas
Lust föds in i kroppars värme
Lyckoglans,
Heta blickar,
Kyssar, smekningar,
Plagg som faller
Längtan sprängs och otålighet
Snälla, sluta inte
Vem bryr sig om morgondagen
När tid står still.
Låt mig få ge, det vi båda behöver
Låt mig få vara, där du är.
Vaknar, inser, att du är en utopi.
En fantasi,
Fast verklig, påtagligt kännbar.

Saknaden saknas
droger som lyfter
som sätter färg på tillvaron
finns inget sug
inget som lockar
fylls av liv
av glädje och skratt
inget falskt
inget är som förut
det är här jag skall vara
inget som stör
inget som förstör
inget som förgör
allt i egna händer

Känner mig för, på riktigt.
Är osäker,
Ser inte det uppenbara.
Ser inte det uppnåbara.
Faller tillbaks en stund.
Riktar in mig.
Försöker lyssna, hör ingenting.
Försöker se, ser ingenting.
Tar sats,
ger mig ut i det okända.
Endast tiden vet.
Endast jag kan välja.
Jag famlar.

Inom mig känns hjärtats dunkande slag,
Ett tillstånd som tangerar obehag.
Det rör sig om känslor som inte får finnas.
Hjärtat som söks kan inte vinnas.
Det saknas bitar för samexistens.
Bitar jag inte kan se ens.

Vart leder den. Vägen jag valt.
Finns inga skyltar som talar om.
Inga lyktor som leder.
Går i blindo. Utan kompass.
Ett steg fel, ödesdigert.
Ett steg rätt betyder inget.
Låter inte känslor styra. Låter inte röster leda.
Lever inte. Passerar bara revy.
Som fiskar i akvarium.
Till allmän beskådan,
en clown med tårar.
Ett liv utan innehåll.
fastnar i den tanken.
Låter det bero. saknar makten
Att styra. Att välja.

Famlar, hittar inte vägen.
Det är mörkt, kallt ingen som leder mig.
Tappar hoppet, tappar tilltron till mig själv.
Självkänslan är som bortblåst.
Letar i skåpen. Hittar inte drogen.
Den som tar mig hem igen.
Där mörkret inte syns.
Där självkänslan leker kung.
Accepterar.
Finner snart frid.
Orkar jag?